Benen på ryggen
En av sveriges mest hängivna och engagerade ultradistansidrottare gav sig i morse ut på ett magiskt äventyr. Väldigt tidigt startade han “Projekt Pilgrim”. Inte hört talas om det? Inget att skämmas över. Det är nämligen också en av de riktiga prestigelösa doldisarna som gör saker för sitt egna höga nöjes skull och tillsammans med sin fru arrangerar de bästa loppen i Sverige. Ultratri.se ligger mig väldigt varmt om hjärtat och är ett race som bara måste upplevas. Det är inte lätt men väl värt mödan! Någon enklare och mer tillgängligt är Sandsjöbacka trail där dock årstiden kan spela en lite spratt. För ett par år sedan hjälpte de till att arrangera en löparfestival för att fira Sätilas (mösstillverkaren) 120-årsjubileum. Tävlingen arrangeras fortfarande och kan rekommenderas. De har arrangerat Hallandsleden ultra och simtävlingen “Över fjorden”, som jag tror inte längre finns kvar. Det gäller att hänga med! Ibland fixar de små spännande evenemang som oftast bygger på egen support. Gemensamt är att de alltid erbjuder mycket vacker natur och ett mått av äventyr.
Han skriver under pseudonymen “Benen på ryggen” som man både hittar på Maraton.se och facebook. Huruvida han bjudit in till deltagande i “Projekt Pilgrim” vet jag inte, men det är inget som vem som helst ger sig på. Starten denna söndagmorgon gick ute på Vinga vid 05:30 och därefter väntade ungefär 20km simning in till fastlandet, där en “snabb” transition till cykeln skedde. Planen är att avsluta dagen i Hjo, dvs dryga 20mil i cykelsadeln. Imorgon (måndag) hoppar han upp på sadel igen för 35mil cykel till Leksand, sedan vidare 35mil till Bruksvallarna. Jag misstänker att han vid det laget antingen älskar sin cykel eller mer troligt är ganska nöjd med att byta den mot löparskorna som ska ta honom de sista 21milen (ja, du läste rätt 21mil) till Trondheim. Ni som har varit uppe i fjällvärlden vet hur terrängen ser ut, det är inte mindre än 6000höjdmeter som ska klaras av. Det summerar till ungefär 5xIronman, ensam och i en terräng som är direkt platt.
Trots doldisstämpeln är Robert fantastiskt givmild med att dela med sig på sina äventyr så det läggs ut en hel del livesändningar på facebook och det går att följa honom på kartan.
Jag tänker definitivt följa äventyret som går utanpå det mesta, och jag kan nästa garantera att man får en bra inblick hur ultraäventyr kan gestalta sig.
Ett svar på ”Benen på ryggen”
Ojojoj!! Jag hoppas verkligen att du inte tänker ge dig ut på ett sådant äventyr! Verkligen en tuff kille! Hoppas han klarar det bra!
Kommentarer är stängda.