Jag vet ännu inte om detta klassas in som genrep, men i sådana fall kommer det att gå galant på Lida Loop 24h i mitten av augusti. Det passade bra att ta med sig cykeln upp till storstaden när junior ville slippa “sommarlovstristessen” på fritids eller hemma själv och vara en vecka hos mormor och morfar.

Syftet med att provköra banan är flerfalt, givetvis är det bra träning men primärt vill jag stämma av så att det inte finns några för mig okörbara avsnitt och sekundärt är det så att MTB handlar mycket om åkteknik och man inte tillräckligt vass får man komplettera med att lära sig. Planen var att hinna 3 eller 4 varv på 2h. Trots att jag tog det lugnt första varvet klockade jag in på knappa halvtimmen. Nöjd och glad med att det var väldigt varierande stigar med både skogsväg, flowig stig, brötig stig och några fantastiska sten och berghällar, men inget okörbart, jobbigt men inte vansinnigt. Smolket var att det bitvis var väldigt svårt att se skyltarna i tillräckligt god tid vilket gjorde körningen totalt lite krånglig, men det skulle ju lösa sig med 3 varv till, eller hur?

Vrooom förbi starten och ut på andra varvet. Mycket riktigt infinner sig lite mer flyt och jag hittar lite mer rätt på en del sena svängar som jag missat första varvet. Jag hejar på familjen som är ute på någon äventyrsstig. Så helt plötsligt så missar jag en sväng och får bröta genom skogen för att hitta tillbaka till stigen, väl där missar jag tydligen en liten skylt och får en extratur på ett par km. Väl tillbaka så blir jag lite lätt förvånad över att jag sett skylten på första varvet. Men det är läropengar på en träningstur, tyvärr minskar chansen att hinna med 4 varv. Spiken i den kistan kommer en bit senare när jag kommit in på de fantastiska avsnitten med sten och berghällar. Jag känner mig lite tryggare och kör lite fortare, lite för fort visare det sig för jag missar att sätta hjulen rätt och kör in i en vass kant med bakhjulet. Ett bekant klock följt av en snabb suck. Punktering! Även om jag säger bekant så är det verkligen inte ofta jag får punka så jag tar det med jämnmod och njuter av solen och tar den tid som krävs. Iväg igen, men uppenbarligen med lite för lite luft. Stopp igen och pumpa upp. Flytet från tidigare vill inte infinna sig och jag har lite svårt att komma rätt. Och mycket riktigt mindre än en km från första punkan kom en till. Ridå ner, jag hade bara en extraslang och ingen lagningsutrustning. Promenad de sista femhundra metrarna. Av 4varv blev det knappt 2. Men jag är ändå nöjd och glad med banan och ser fram emot racet. Det som verkligen skulle behövas är en kvällstur som övergår i mörker och lampkörning. Vi får se om semestern medger en sådan tur!

Vad kan man då säga om Lida friluftsområde? Jag är mest förvånad att jag inte hör talas om det mer. Visst är jag inte stockholmare men jag tycker om den typen av anläggningar. Friluftsområdet härstammar från 1930-talet och dåtiden Friluftsfrämjande. Det gick snötåg från Stockholm till exv Tullinge. Den innebar att skolbarnen kunde åka på utflykt med skidorna. Man hoppade av tåget i Tullinge och tog de “preparerade” spåren från stationen till Lida. En nätt tur på 7,5km enkel resa. Sedan åt man sina medhavda mackor, åkte en tur och lekte i snön för att sedan skida de 7,5km tillbaka till tåget. 2005 togs driften över av Upplev Botkyrka AB, även kallat UBAB, ett bolag som ägs av Botkyrka kommun. I UBAB ingår även Subtopia, www.subtopia.se. Läser jag årsrapporten rätt så gör verksamheten en liten vinst, men min känsla är att det är en otroligt positiv satsning.

Jag rekommenderar verkligen ett besök!