Tur eller otur
är glaset halvfullt eller halvtomt? Häromdagen när jag åkte till jobbet så konstaterade jag att jag inte fått med mig armbandsklockan. Jag tänkte inte så mycket på det, men när samma sak hände dagen efter började jag göra som jag brukar när något försvunnit. Jag backtrackar till senaste tillfället jag med säkerhet hade klockan. Hmm gymmet i fredags, ner i fickan på jeansen, träna, på med shorts, plocka upp jeansen ur väskan, dra ur bälte och tuggummipåse sedan ner i tvätten. Ridå! Men genast drar huvudet igång, det kanske är dags att göra slag i saken och köpa den där Garmin Fenix 5X Sapphire Plus (eller något) som jag konstaterade att det var för mycket pengar i förhållande till nyttan. Väl hemma så sprintade jag till tvättstugan och mycket riktig nytvättad och fin ligger den i jeansfickan. Klockan är verkligen inte gjord för att tvättas, den har en spec som gör att den lämpar sig bäst i ett bibliotek.
Sålunda blir jag väldigt överraskad när klockan fortfarande fungerar. Vilken lycka, många tusen “sparade”. Så hur jag än vred och vände på det så hade jag tur.
Senare samma kväll gav jag mig ut och cyklade på en av “mina” stigar. På ett ställe fick jag kliva av och rensa stigen då en flera meter lång grantopp ramlat ner (förmodligen tyngd av massor av kottar och en elak vind) och blockerat. Lite störande är det alltid att stanna och fixa speciellt som vid detta tillfälle då det bara fanns en timme tillgänglig. Men turen att inte hamna under grantoppen kändes ändå mycket större än oturen att få stanna 2minuter och städa lite.
Nu är det lite långsökt men jag tycker verkligen om Stenmarks svar på Plex fråga kring hur det kan komma sig att just han hade sån tur. Det gick ut på att det konstiga var att ju mer han tränade desto mer tur fick han. Stenis är en klok man! Han gjorde så mycket rätt att man bara häpnar.
I samband med att jag åter inspirerades av Daniel Pinks motivationsanimering så ramlade jag över en annan RSA-Animation om lärande. Den förklarar hur viktigt det är med rätt förhållande till att man uppskattar rätt saker när barn (eller vuxna för den delen). Om man premierar prestation och talang istället för process (lärande) och hårt arbete så riskerar man ett passivt beteende framför ett aktivt. Som minne så får vi med oss ett nytt engelskt ord “NYET” eller på svenska “än”. Nyfikna? Kolla videon! Det finns en person och en karaktär som mer än andra personifierar NYET, Emelie Forsberg och Pippi Långstrump.