Vädret ser ut att vara OK under hela söndagen och iom att fru och junior inte kommer hem förrän sent så passar det bra att kasta in prova-på-passet jag beskrev i fredags. Planen är alltså att kliva upp vid 5:30 (och hålla tummarna för plusgrader) och vid 6:00 köra MTB en timme innan frukost och sedan igen vid 9, 12, 15, 18 och ett avkortat vid 21 för att vara hemma när resenärerna kommer hem. Ambitionen är att skriva några rader efter varje intervall. Visst hade det passat bättre på Facebook, men där är jag inte aktiv så det får bli en annan gång.

Intervall 1: Underbar morgon

Det var ett bra tag sedan jag körde en riktigt morgonpass så det fanns faktiskt lite förväntanspirr i kroppen så jag vaknade lite innan klockan. Igång med magen, i med en mun vatten, på med de framlagda kläderna osså iväg! 5.59! Perfekt, inget motstånd bara glädje. Termometern visar plus 0,4 men det är frostbeklädda gräsmattor och vitsipporna ser ut att ha ångrat sig, de ser för molokna ut. Idag är det bara tiden som räknas så jag tuffar ut lite lugnt och stilla på mina fina stigar. Det är lite bökigt i den, förvisso underbara, men lågt stående solen. Helt plötsligt blir jag bländad och det är svårt att se var jag sätter framhjulet. Det blir av och till lite spännande. Cyklingen flyter på och jag noterar att jag inte ser en enda människa under min dryga timme. Kroppen känns bra trots att de senaste 4 dagarna erbjudit dryga 5h relativt hårt träning. Söndagen ska i slutändan inte vara en utmaning utan bara ett kvitto på att hårdheten börjar komma. Från morgonen tar jag med mig att jag fortfarande klarar av att köra med låga energinivåer innan frukost. En timme till nästa start:)

Intervall 2: Piggare ben
Ja, det var nog både ben och huvud som vaknat lite mer. Detta är precis som det ska vara, i alla fall för mig. Jag drar av 15% prestationskrav på fysisk aktivitet innan frukost. Cyklingen blir lite mer dynamisk med lite mer precision trots ökad hastighet. Tiden mellan frukost och påklädning ägnades åt köket/disken och och lite vila. Jag missade termometern och det visades sig att samma kläder var lite för varmt, men inte ansträngande. Då fysiken i övrigt är problemfri så åkte jag bara med i naturupplevelsen. Vitsipporna hade vaknat i en del backar medan det var fortsatt sovmorgon  i andra. 9-hugget på söndagmornar är hundägarnas högtidsstund, i alla fall om denna runda är signifikativ! 75% av sällskapen jag såg hade hund i närheten! Vad jag tror var en räv studsade ljudlöst förbi. Den hade inte den karaktäristiska röda färgen utan mycket mörkare och lite flammig, men svansen var tjock och fin. 

Bilden är från en av favoritavsnitten, inte för att den är så himla bra, men jag brukar alltid skicka en Cred-tanke till den som avverkade skogen och varsamt lät stigen vara kvar. Det är inte mer än 100m, men den binder ihop ett par avsnitt på ett väldigt skönt sätt. Vila, tidig lunch och sen på’t igen!  

Intervall 3: Tung mage
2 hamburgare och ett broccolihuvud var mer än vad min mage riktigt tyckte var OK. Nu ska ju maten räcka över 3 intervaller så kalorierna kommer säkert till pass. Det positiva är att aptiten fanns på plats och att det ändå gick att köra med magen full. Risken är annars att allt blod går till magen och benen och huvudet lämnas utan. Det innebär mjölksyra och negativa tankar. Det som också kan hända är att benen får allt blod och magen blir utan. Den brukar då protestera på sitt egna speciella vis. Det är en balansgång som kräver lite träning:) Det enda jag märkte var att det långa synfältet kortades vilket leder till sämre framförhållning. På det hela taget tuffar det på bra, benen börjar bli lite stubbigare men fortfarande inga som helst problem. Nu väntar bästa vilan, utan något som måste göras.
Vän av ordning frågar sig nu om alla vitsipporna vaknat?Jodå, nedanstående dunge var en av de hängigaste i morse! Se hur dom sträcker sig mot solen! Våren är magisk!

Intervall 4: Börjar kännas
Även om benen så sakta börjar protestera så håller jag fortfarande tempot. Jag börjar känna av nacke och händer. Den enda träning som jag vet om för dessa är att cykla mycket. Ett litet misstag som man får tillskriva lite ovana är att jag missat att fylla på vattenflaskan, tur att den var kvartsfylld och att det inte är så varmt. Jag cyklar ungefär samma runda hela tiden. Det är både bra och dåligt. Det är bra träning, jag varierar nästan alltid annars. Det ger lite extra teknikträning. Men det är också lätt att börja tävla. Och det är jag inte riktigt i behov av just nu. Vitsipporna står fortfarande stolta och letar efter de solstrålar som sipprar genom molnen som dykt upp tillsammans med lite vind. 

Intervall 5: Efter regn kommer sol
Med tanke på prognoserna så blev jag onekligen lite överraskad när jag blickade ut och konstaterade att det såg mörkt ut och mycket riktig så sipprade det ned lite regn. Den uppdaterade prognosen bekräftade att det kunde komma regn, näähä? Nu brukar inte lite väder hindra mig utan på med regnjackan istället och ut och kör! Jag kan inte skylla på regnet, det kom inte så många droppar, men den här timmen blev tuffare. Tempot sänktes en del och det tog emot både lite här och där och piggheten i benen var som bortblåst. Men det är ju precis det jag är ute efter. Av erfarenhet vet jag att det finns många timmar kvar efter första segheten. Det finns både två och tre nivåer till innan det blir rejält kämpigt. Kämpigt verkade dock vitsipporna att det var med regnet och kylan som kom med det. En del hade krupit ihop andra kämpade med att hitta ljuset. Det såg lite kul ut när de kämpade åt olika håll, det var som om det var stor oenighet i gruppen. Grytan som stod på spisen var klar och dottern hade kokat ris så det var middag vid dukat bord när jag kom hem. Lamporna är monterade så nu är det bara att bänka sig till Mästarnas mästare och sedan bränna av en kortsväng innan fru och junior kommer hem.

Intervall 6: Mörker
Note to self: skaffa klara glasögon och montera alltid på hjälmlyse. Maten gjorde nog susen eller så var det så att den lägre hastigheten i mörkret gjorde att benen var mycket piggare, På det hela taget en fantastisk dag, med bra testresultat. Jag får känna efter i morgon också men som det känns just nu så blir det bara vilodag som planerat men inget konstigt. 

Vitsipporna som varit mina följeslagare under dagen hade nu stilla somnat för natten. Det är lugnt och skönt att motionera i mörkret.