30/3, det rör ju på sig

Ibland önskar jag att jag kunde vara på flera ställen samtidigt. Lördagen den 30 mars är en sådan.

Jag kan inte hela historien bakom, men en av initiativtagarna Gary Flemming drabbades av cancer (själv eller eget barn är jag osäker på) och startade 2008 ett välgörenhetsevent på cykel genom Sverige (från Göteborg till Stockholm). Turen var uppdelat på ungefär 10 etapper och man kunde delta på bara en eller allihopa. Anmälningsavgiften på 200kr gick oavkortat till Barncancerfonden. Det finns numera ett antal olika varianter “of-hope”-varianter. Det brukar vara väldigt trevliga event så jag rekommenderar alla ställa upp och ha lite roligt för en bra sak. Just spinning tillhör verkligen inte mina favoritsysselsättningar och i praktiken har jag i modern tid bara spinnat 4 ggr, samtliga i samband med just Spin of Hope. Första gången skulle min fru köra 2h och en god vän 2h. Tyvärr var båda lite krokiga den dagen så jag fick hoppa in och köra 2 pass i mitten. Jag fick lite blodat tand och har sedan dess betalat en egen cykel och kört alla 12 passen. Min främsta motivator brukar vara att jag alltid kan hoppa av cykeln och åka hem, visserligen med lite stukat ego, men inget värre än så. Just det kanske inte är så motiverande men att tänka på alla dessa barn och familjer som drabbas av cancer som inte kan hoppa av och åka hem, det är stärkande. Kan de så kan jag!

Från hemsidan hämtar jag följande imponerande siffror. Ganska schysst tillväxt.

Spin of Hope 2009

25 deltagande anläggningar

Cirka 3 000 deltagare

551 272 kronor insamlat till Barncancerfonden


Spin of Hope 2018

133 deltagande anläggningar

Cirka 30 000 deltagare

Drygt 6 500 000 kronor insamlat till Barncancerfonden


Nu är det som sagt inte bara Spin of Hope som går av stapeln. Nästa event hämtar jag från Hofors. Om ni inte känner till det så behöver ni inte skämmas. Ni som följde direktsändningen av Ironman Kalmar 2018 kommer kanske ihåg den fenomenala insatsen som en Camilla gjorde. Nu har hennes stöttande kompisgäng skapat ett eget litet event för att stötta sin vän i kampen mot cancer, http://marresmarathon.blogspot.com/2019/03/mot-cancer-for-camilla.html . Upplägget är ungefär som i Spin of Hope men i lite mindre skala. Jag tar nog chansen och pytsar in några frivilliga kronor och cyklar för två dessa timmar. Jag är uppväxt i Gävle som inte ligger så långt ifrån Hofors och jag kan väl konstatera att Hofors inte stod speciellt högt upp på listan över städer som imponerade på mig. Men det måste vara något speciellt med luften där. Jag har under flera år följt just Marre och Sara. De har ett otroligt häftigt sätt att skriva om sina gemensamma aktiviteter från olika upplevelseperspektiv. Sedan skriver de om en massa annat träningsrelaterat som åtminstone jag tycker är inspirerande. Tyvärr har det varit en lite tyngre period för dessa men de kämpar på. Till detta (alltså till Hofors) kommer hur mycket pengar Hofors lyckas samla in i samband med Musikhjälpen. De senaste två åren har de samlat in 2,7 miljoner kr. Det tycker i alla fall jag är imponerande.


Det sista event har inget med välgörenhet att göra utan är snarare en av mina drömutmaningar. Med anor från 1884 är Nordenskiöldsloppet ett av de äldsta organiserade loppen i världen. Men det har dock inte arrangerats så många gånger. 22mil på skidor måste ju kännas som en dröm eller hur! Sommaren 2017 gjorde jag ett försök att bestämma mig för att köra 2018. Efter ett par månader tvingades jag inse att jag inte hade fysiska förutsättningar att genomföra den träning som krävdes. Vi får se om det blir ett nytt bestämmasigförsök under denna sommar. Jag kommer i alla fall att följa tävling med ett öga under min cykeltur!