Det blev varken ståhej eller firande efter lördagens 20:e parkrun för min del. Egentligen är det heller inte mycket till jubileum, men så här i mörka november (ja det har en del tid) får man ta alla tillfällen och klappa sig på axeln och känna sig lite bra. Jag blir mer och mer förtjust i konceptet. Det är en väldigt skön start på helgen.Visst är jag morgonpigg och har lätt för att äta frukost, men i ärlighetens namn så är…
Hur kul jag än tyckte det var att i princip varje dag konkretisera lite tankar genom att plita ner dom på bloggen så hände det något som helt enkelt gjorde så att tiden tog slut, eller för att uttrycka det mer rättvist, jag valde att prioritera annat. Givetvis tar inte timmarna nödvändigtvis slut precis varje dag, men har minutrarna funnits så har helt enkelt motståndet och prestationsångesten varit lite för stor. Det som hände var två saker. Dels så anmälde…
Det mänskliga minnet är fantastiskt. Vissa saker är enkla att komma ihåg, andra svårare. Och vissa är som om dom bara bleknar bort och till sist får man jobba med den konstruktiva delen av hjärnan för att bara rationellt komma ihåg, men egentligen minns man inte. Precis så upplever jag det med smärtan i samband med artrosen i min höftled. Jag kommer inte riktigt ihåg längre, men jag ska göra ett lite konstruktivt försök. Redan på nätterna mellan loppen i…
Ja, precis! Vi letar elcykel. Det roligaste av allt är att det är min bättre hälft som driver frågan. Vi har ungefär en mil till jobbet och det i sig är inget större problem men både hon och jag har väldigt svårt att ta det så lugnt att vi inte behöver byta om och duscha. Dessutom är alla våra cyklar lite mer sportiga i sin framtoning så det blir gärna ryggsäck om man ska ha grejjer med sig och då…
Nu pratar jag inte om stora utåtriktade PR-event utan de här lite mindre som vänder sig inåt för att peppa medarbetare. Jag har varit med på ett otal antal sådana och på vägen hem från tisdagens väldigt lyckade sammankomst så reflekterade jag lite över kännetecken på ett framgångsrikt evenemang. Visst är det trevligt med en bowlingkväll, en öl och middag efteråt. Visst är det människorna och de mer avslappnade samtalen som är det viktiga. Och visst är det snabbt och…
Det har varit en vecka full av händelser både för mig, på börsen och i världen. Brexit: Theresa May fick till slut kasta in handduken. Det verkar inte ha varit frivilligt. Det var tom någon skribent som uttryckte det som att en av motståndarna hade tagit med sig en revolver. Nu väntar till en början en hård strid inom det ledande partiet för att enas om en kandidat. Min gissning är att det inte kommer att bli enkelt. Det enda…
Med en dags “vila” fick jag något överraskande med mig junior till premiären på Parkrun Vallaskogen (och facebook) som jag skrev om den 19:e april 2019 (då jag meckar bloggen finns det ingen länk utan ni får istället söka efter tidigare inlägg i den plattform som ni är på). Vi visste inte hur det fungerade på plats så vi var ute i god tid, alldeles för god tid. Vi var där vid 9 och starten är 9:30. Man kan komma…
I sensomras satt jag och blippande lite förstrött på min mobiltelefon i väntan på att få komma in på en operationsförberedande röntgen. Om det inte vore för att jag satt i Gent i Belgien så hade det inte varit så märkligt att någon på svenska frågar om jag är svensk. Personen hade sett mitt körkort och lät lite pratsugen. Vi pratade lite om vad vi gjorde där och hur länge eller i våra fall faktiskt hur kort tid vi hade…
Ja, där satt den! Junior gjorde en fantomlöpning. En fantastisk inställning hela vägen. Lite nervös och orolig innan, precis som det ska vara. När startsignalen ljuder går vi sakta mot startlinjen och när vi passerar försöker vi börja springa. Det går sådär. Det är ganska trångt och det är väl många som står långt fram som inte har kapacitet att hålla farten. De är dock positiva och glada. Värre är det med den samling idioter som placerat sig långt bak…
Då var det dags för comeback på tävlingsarenan! Blodomloppets 5km står på upplevelselistan. Jag kan ärligt talat inte påstå att jag längtat ihjäl mig efter att tävla. Jag vet inte om det är för att jag känner att jag inte är fysiskt redo eller för att jag inte hittat rätt i eventdjungeln, förmodligen en kombo! Och om vi ska fortsätta på sanningstemat så hade jag inte anmält mig till Blodomloppet om det inte vore för att fru och junior sedan…